Den oavlönade produktionen och användningen av köpta tjänster i hushållen

Det oavlönade arbete som utförs i hushållen i syfte att främja hushållets välfärd stannar till största delen utanför nationalräkenskaperna och BNP. På grund av detta har hushållsproduktionens betydelse i ekonomin och som en faktor som bidrar till att öka konsumtionsmöjligheterna inte uppmärksammats. I Konsumentforskningscentralens nya rapport presenteras värdet på arbetet som utfördes och tjänsterna som producerades av hushållen år 2006. Kalkylerna har uppgjorts enligt modellen för nationalräkenskaperna som ett satellitkonto till hushållsproduktionen.

Hushållsproduktionens bruttovärde i Finland ökade med 75 miljarder euro år 2006. Av ökningen ingick 9,4 miljarder i nationalräkenskaperna och den största delen av denna summa utgjordes av kalkylmässiga bostadstjänster som producerats av ägarbostäder. Återstående 65,6 miljarder euro stannade utanför nationalräkenskaperna. Denna summa skulle ha ökat bruttonationalprodukten, dvs. ökningen av den officiella ekonomins bruttovärde med 39 procent. Om värdet av självproducerade tjänster hade beaktats skulle det ha ökat hushållens konsumtion med 55 procent. Hushållsproduktionens bruttovärde i löpande priser ökade från år 2001 till år 2006 med 19 procent, medan tjänsternas totalvärde ökade med 25 procent, vilket berättar om att hushållsproduktionen blir allt matierialintensivare. Butiksbesök utgör en väsentlig del av hushållsproduktionen och den tid som används på butiksbesök och resekostnaderna för dem utgör en ännu större andel av ökningen av bruttovärdet än tidigare. År 2006 uppgick andelen till ungefär 11 miljarder euro.

I rapporten beskrivs hushållsproduktionen vidare enligt uppgifter vilka fastställdes som boendetjänster, catering-, ekiperings- och vårdtjänster samt hjälp till andra hushåll och frivilligarbete. De viktigaste och till sitt värde mest betydande uppgifterna inom hushållsproduktionen finns i anknytning till boendetjänster samt produktion av måltider och mellanmål. Värdeökningen för tjänster i samband med boende uppgick till 32 miljarder euro och för måltidsproduktion till 20,7 miljarder euro. Värdet på produktion av ekiperings- och vårdservice samt frivilligarbete varierade mellan 6 och 7 miljarder euro.

Värdet på hushållsproduktionen varierar under olika skeden av livet. I hushåll med ensamstående personer eller par var den störst för par i pensionsåldern för vilka ökningen av produktionens bruttovärde uppgick till drygt 40 000 euro om året per hushåll. I barnfamiljer med två försörjare var värdet på produktionen till och med ännu större. I småbarnsfamiljer höjer barnvården värdet på produktionen till nästan 49 000 euro, trots att ungefär 2 700 euro per hushåll har dragits av i hemvårdsstöd och föräldrapenningar som den offentliga sektorn betalar. I familjer med barn i skolåldern var värdet på produktionen nästan lika hög, 48 000 euro om året per hushåll.

Ersättande av hushållsproduktionen med köpta tjänster är vanligast i fråga om skaffande av måltider och mellanmål. I barnfamiljer med två försörjare är måltidernas och mellanmålens andel ungefär en tredjedel av värdet på självproducerade måltider och för under 45-åriga ensamboende personer ungefär hälften. Andelen köpta tjänster är minst för personer i pensionsåldern, ungefär en tiondel. Förutom av hushållen produceras vårdtjänster i huvudsak av den offentliga sektorn. År 2006 var köp av vård från privata företag en tämligen marginell företeelse med undantag av de äldsta hushållen. Hushållen sköter själv kläder och textilier eftersom tvättinrättningstjänster används i relativt liten omfattning. Av resultatet framgår vidare att de yngsta hushållen med under 45-åringar är villigare att lägga ut hushållsarbetet än de äldre åldersklasserna. Det är dock sannolikt att mängden hushållsproduktion ökar på kort sikt. Detta beror på det växande antalet pensionärer, som utför mycket hushållsarbete och frivilligarbete. Den stora andelen frivilligarbete särskilt i barnfamiljer och i hushållen med personer i pensionsåldern bevisar frivilligarbetets betydelse som en bidragandet faktor till ökat socialt välmående.

Det första hushållssatellitkontot för år 2001 gjordes i samarbete mellan Statistikcentralen och Konsumentforskningscentralen. De produktionssiffror som det resulterade i integrerades i hushållssektorns konton i nationalräkenskaperna. I den här rapporten uppdateras hushållssatellitkontot med uppgifterna för år 2006. Som grund för uppgifterna som nu publiceras har använts de i nationalräkenskaperna i juli 2009 publicerade kalkylerna som är direkt jämförbara med kalkylerna för år 2001.

Konsumentforskningscentralen. Publikationer 2/2010 (pdf på finska)
Johanna Varjonen, Kristiina Aalto
Den oavlönade produktionen och användningen av köpta tjänster i hushållen

Tillbaka till rubrikerna