Ekonomisk kompetens bland unga – definitioner, aktörer, material

I Konsumentforskningscentralens nya rapport presenteras de ungas utveckling på finansmarknaden, de ungas medie- och teknologi-inriktade livsstil och betoningen av ansvar i ekonomiska beslut är utmaningar för unga som håller på att bli vuxna och som flyttar till eget hushåll. De unga har ofta bristfällig kompetens för att kunna fatta vettiga ekonomiska beslut. Detta beror bland annat på attityder samt på bristande kunskap och erfarenhet.

Den aktuella undersökningen anknyter till projektet Aktörer, kanaler och seder i främjandet av ungdomarnas ekonomiska kompetens (TOKATA). Målgruppen för projektet är ungdomar i åldern 15–20. I det första delprojektet skapas en översikt av den terminologi som används för att beskriva ekonomisk kompetens, och dessutom kartläggs aktörer som anknyter till de ungas ekonomiska verksamhet och kompetens i Finland samt utvärderas ekonomiskt informationsmaterial riktat till de unga.

I Finland deltar flera aktörer i främjandet av de ungas ekonomiska kompetens bland annat genom att producera material och anordna utbildning. Konsumentfostran i skolorna spelar en viktig roll i utvecklingen av de ungas ekonomiska kompetens. Grundläggande privatekonomiska kunskaper lärs ut i flera läroämnen. Vid sidan av myndigheter deltar aktörer inom den offentliga sektorn, organisationer och stiftelser samt näringslivets organisationer och företag i utvecklandet av den ekonomiska kompetensen. Även om samarbete förekommer mellan aktörerna saknar Finland en övergripande plan för främjandet av de ungas ekonomiska kompetens.

I undersökningens empiriska avsnitt utvärderades läroböcker i samhällsekonomi för olika utbildningsstadier, ekonomiskt webbmaterial riktat till unga och spel med ekonomiska teman. Materialet indelades enligt fyra delområden av ekonomisk kompetens: hantering av den dagliga ekonomin, ekonomiplanering, val av finansiella produkter och uppföljning av ekonominyheter. I synnerhet i läroböckerna behandlas enskilda teman splittrat och delvis snävt. Centrala teman i läroböckerna och webbmaterialet är dagliga rutiner för penningekonomin, presentation av olika slags krediter och följder av att låta bli att betala räkningar. Ekonomiplanering och riskhantering får relativt lite utrymme i materialet. Placering behandlas främst i läromedel för gymnasiet.

Webbmaterialet kompletterar läroböckerna, men dess tillgänglighet kan vara ett problem. Materialet borde utvecklas genom att i högre grad utnyttja de möjligheter som internet erbjuder. I dag består webbmaterialet till stor del av broschyrer som lagts ut på nätet och som saknar interaktiva element. De ungas vardagliga rutiner – elektroniska avtal, inköp och betalningar via mobiltelefon eller internet samt kreditansökningar hos andra aktörer än banker – får inte heller tillräckligt med utrymme i materialet.

Ett närmare samarbete och en klar arbetsfördelning mellan de aktörer som deltar i främjandet av de ungas ekonomiska kompetens skulle möjliggöra en mångsidig utveckling av materialet och minska upprepningarna i den tillhandahållna informationen. I informationsutbudet borde kopplingen mellan de ekonomiska frågorna och de ungas vardagliga liv utvecklas på ett åskådliggörande sätt. Aktörerna borde också fästa uppmärksamhet på vilka sätt och vid vilka tidpunkter de ungas ekonomiska kunskap och kompetens borde främjas så att de unga får en övergripande bild av den kompetens som ekonomiskt agerande kräver.

PUBLIKATION
Konsumentforskningscentralen, publikationer 3/2011
Ekonomisk kompetens bland unga – definitioner, aktörer, material (på finska)
Liisa Peura-Kapanen, Anna-Riitta Lehtinen

Tillbaka till rubrikerna