05.06.2007
FUNGERAR EU:S GEMENSAMMA MARKNAD?
Case: livsmedel i Helsingfors och Tallinn.
Ett viktigt mål för den europeiska integrationen är att det skall bildas ett enhetligt marknadsområde, där varor och tjänster rör sig fritt. I flera undersökningar har det emellertid konstaterats att det råder stora prisskillnader mellan länderna. Prisskillnaderna har setts som ett tecken på att det enhetliga marknadsområdet inte fungerar – handeln mellan länderna borde ju undanröja eller åtminstone minska prisskillnaderna.I denna undersökning granskas prisskillnaderna på livsmedel mellan Helsingfors och Tallinn. Det är fråga om ett enstaka exempel på hur EU:s inre marknad fungerar, men det har flera intressanta särdrag. För det första ligger Helsingfors och Tallinn nära varandra och människorna rör sig mycket mellan städerna. För det andra vet vi att prisskillnaderna mellan Finland och Estland är stora. För det tredje innehar finska handelsgrupper en betydande position på den estniska dagligvarumarknaden. Vi kan alltså granska priset på samma produkt som samma företag säljer i två länder med klart avvikande prisnivå.
Resultaten av undersökningen stärker uppfattningen om att det råder stor prisskillnad på livsmedel mellan Estland och Finland. Prisskillnaderna varierar dock mycket mellan olika livsmedel. Finska märkesvaror kostar 12 % mindre i Estland än i Finland. Märkesvaror tillverkade i något tredje land kostar ungefär 20 % mindre i Estland än i Finland. Priserna på inhemska produkter som är tillverkade i det egna landet är i medeltal t.o.m. 44 % lägre i Estland än priserna på inhemska produkter i Finland. Prisvariationerna i dessa grupper tolkas så att detaljhandelns kostnadsstruktur eller konkurrenssituation inte har någon avgörande inverkan på prisskillnaderna mellan länderna. Däremot blir prisskillnaderna mycket stora inom hela livsmedelskedjan när man börjar från primärproduktionen.
Resultaten av undersökningen väcker flera intressanta frågor om hur den inre marknaden fungerar i Europa. Resultaten visar t.ex. att konsumenternas preferenser utgör ett betydande hinder för handeln mellan länderna. Finska och estniska produkter är uppenbarligen inte identiska sinsemellan eftersom den nästan totala avsaknaden av estniska livsmedel på marknaden i Finland låter förstå att finländska konsumenter inte anser att estniska produkter är jämförbara med finska.
Resultaten är intressanta även med tanke på metoden för prisjämförelser mellan länderna. Vad beskriver prisskillnaden på livsmedel mellan Finland och Estland? Beskriver den prisskillnaden på produkter av samma märke som tillverkats i samma land, eller beskriver den en betydligt större skillnad mellan priserna på inhemska produkter i vartdera landet?
Konsumentforskningscentralen, publikationer 5/2007.
FUNGERAR EU:S GEMENSAMMA MARKNAD? Case: livsmedel i Helsingfors och Tallinn. Ville Aalto-Setälä, Marita Nikkilä.
