Sidokarta  |  Länkar  |  Respons
Text storlek: Förstora (texten) Förminska (texten)
Yhteystiedot
10.12.2008

Hurdan är en bra omgivning? – Invånarnas syn på livsmiljö, boende och service i livets olika skeden

I undersökningen granskas ur konsumentens synvinkel hurdan en ekonomisk, social och funktionell livsmiljö är och hur servicen, speciellt dagligvaruhandelns service, står i förbindelse till den och hushållens vardag.

I undersökningen har metoden för empatibaserade berättelser tillämpats. Undersökningsmaterialet består av korta historier som undersökningsdeltagarna har skrivit och till vilka forskaren gett riktlinjer för i ramberättelser. Den empatibaserade metoden valdes till insamlingsmetod av undersökningsmaterialet, för man ville att undersökningsdeltagarna skulle kunna berätta fritt om sina tankar och åsikter angående en bra och dålig livsmiljö och inte behöva svara på i förväg uppgjorda frågor samt man ville inte begränsa svaren med svarsalternativ. Dessutom ville man inte att den existerande livsmiljön skulle begränsa undersökningsdeltagarna när de skrev sina berättelser.

Det empatibaserade undersökningsmaterialet samlades in vid Centrumet för urbana och regionala studier i samband med En bilberoende samhällsstruktur och dess alternativ -undersökningen. I undersökningen deltog 900 hushåll. Dessutom samlades kontrollmaterial in genom att sända ramberättelserna till Konsumentforskningscentralens 212 konsumentpanelsmedlemmar. Svarsprocenten var 34 för materialet från Centrumet för urbana och regionala studier och 46 för konsumentpanelen. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Enligt undersökningsdeltagarna ska det i en bra livsmiljö för vuxenhushåll finnas fungerande allmänna kommunikationsmedel och dagligvarubutiker på gångavstånd. Samtidigt bor man dock i glest bebyggda områden i lugn och ro. Undersökningsdeltagarnas önskemål kan ses till en del som motsägelsefulla, eftersom ett tätt butiksnätverk och goda allmänna kommunikationsmedel kräver ett tillräckligt stort underlag av kunder och en tät samhällsstruktur.

Undersökningsdeltagarna anser att i en god livsmiljö för barnfamiljer finns skola, dagligvarubutik och grönområden på gångavstånd från hemmet. Det var däremot inte nödvändigt att arbetsplatsen fanns i den omedelbara närheten av hemmet och man var beredd att använda mer tid till resor till och från arbetet än resor till att uträtta ärenden eller till skolan. Det önskade bostadsområdet är fridfullt, nära naturen och domineras av småhus. I en bra livsmiljö för barnfamiljer tar de vuxna kollektivt ansvaret för barn och unga.

En god livsmiljö för pensionärer är enligt undersökningsdeltagarna trygg och ofta finns den service man behöver på gångavstånd från hemmet. Tryggheten ökar med att det är rent, ordentligt belyst och det finns välskötta trottoarer. Den lämpligaste bostaden anses vara en lägenhet med inglasad balkong i ett höghus med hiss. Bra platser att bo på anses vara städer och tätortscentrum och dessas närområden, för man vill ha liv och rörelse samt service omkring sig i pensionsåldern.

Enligt undersökningen hör tre centrala saker till en god livsmiljö. För det första finns den service man utnyttjar ofta, såsom dagligvarubutiker, på gångavstånd från hemmet. För det andra finns det välfungerande allmänna kommunikationsmedel, för man vill inte vara beroende av bilen till vardags. För det tredje ska bostadsområdena ligga nära naturen, för grönområden önskas nära bostäderna.


Konsumentforskningscentralen, publikationer 9/2008
Hurdan är en bra omgivning? – Invånarnas syn på livsmiljö, boende och service i livets olika skeden (pdf på finska). Katri Koistinen, Helena Tuorila.

Tillbaka till rubrikerna



Tulosta sivu
Poutapilvi web design Oy