23.05.2008
Översikt över boendeutbudet
Konceptstudie av konsumenternas val- och påverkansmöjligheter i bostadsproduktionen i huvudstadsregionen. Översikt över boendeutbudet är ett utspel i boendeforskning och erbjuder ett konsumentorienterat perspektiv på utbudet av bostäder och utveckling av boendekoncept i huvudstadsregionen. I utbudsöversikten analyseras strukturen i produktionen av nya bostäder samt konsumenternas möjligheter att påverka planeringen genom byggföretagens marknadsföring.
I studiet granskas nya boendekoncept som de omsättningsmässigt största byggföretagen i huvudstadsregionen använder i Helsingfors, Esbo och Vanda. Därtill utreds hur konsumenternas respons har påverkat byggföretagens utveckling av boendet och till vem de tillbudsstående koncepten är riktade. På det här sättet kan man bedöma hur boendeutbudet i städerna håller på att utvecklas.
Materialet i studiet består av webbplatserna och årsberättelserna för 11 byggföretag i huvudstadsregionen samt av intervjuer med fem representanter för byggföretag och tre representanter för staden. Som jämförelsematerial användes material som beskriver miljöministeriets experimentbyggande under åren 1995–2005. Med koncept avses de affärsmässiga produktbeskrivningar av hus och områden som byggföretagen särskilt lyft fram. Koncepten hat studerats som målinriktade boendelösningar för konsumenter.
I materialet identifierades 14 olika boendekoncept. Konceptbyggandet var koncentrerat till ägarbostäder och höghusbostäder. Konceptens viktigaste innehåll var tilläggsprodukter och tjänster i anslutning till bostäder, såsom inredningslösningar, specialutrustning, finansieringssystem och vårdtjänster. Differentieringen av bostäder baserade sig på avgiftsbelagda ändringar på basalternativ och utgjorde inte utgångspunkten för planeringen. Hinder för utveckling av individuella boendekoncept visade sig vara bl.a. företagens uppfattningar om risker och branschens konservatism.
Förutom traditionella höghus och småhus kom det fram “nyloft”, som erbjuder omvandlingsflexibilitet med loftlösningar, och låghuskonceptet BoKlok. I de undersökta koncepten ingick också vissa områdesmässiga mål såsom säkerhet och centralt läge. De områdesmässiga målen var emellertid delvis svåra att verifiera och de verkade inte alltid vara förenliga med bostadsmässiga mål såsom hinderslöshet. Det finns tydliga brister i koncepten för nya bostäder i huvudstadsregionen vad gäller ekologiska lösningar och lösningar som förbättrar boendets livscykelekonomi för konsumenterna. Detta kom fram i en jämförelse som gällde experimentbyggandets utvecklingsmål. Byggföretagen var också försiktiga när det gällde att utnyttja utländska koncept.
Att döma av materialet verkar konsumenternas möjligheter att påverka bostädernas planeringsprocess vara förhållandevis begränsade. Byggföretagens viktigaste metoder i behandling av konsumentinformationen är kundsegmentering och mätning av produkt- och servicetillfredsställelse. Här blir konsumenten snarare en utvecklare av byggföretagens försäljningsorganisation och tjänsteprocesser än en aktiv produktutvecklare av bostadsproduktionen.
Översikten över boendeutbudet tyder på att det finns behov av att särskilt utveckla konsumentorientering samt individuella lokala och ekologisk-ekonomiska lösningar vad gäller boendekoncept. Detta kunde uppnås till exempel genom att utveckla möjligheterna till självständig planering och byggande och föra områdesplaneringen och bostadsplaneringen närmare varandra genom att utveckla samarbetet mellan byggherrar och planläggare.
Jenni Väliniemi, Mikko Rask, Päivi Timonen. Översikt över boendeutbudet – konceptstudie av konsumenternas val- och påverkansmöjligheter i bostadsproduktionen i huvudstadsregionen. Konsumentforskingscentralen. Publikationer 3/2008.
