22.02.2011
Prisuppföljning av livsmedel och livsmedelsmarknadens utveckling under åren 2008–2010
I Finland sänktes mervärdesskatten på livsmedel från 17 procent till 12 procent i oktober 2009 och höjdes från 12 procent till 13 procent i juli 2010. Denna undersökning följer upp livsmedels-prisernas utveckling mellan oktober 2008 och oktober 2010. Prisutvecklingen på livsmedel undersöktes genom prisuppföljningsmaterial samt olika statistikuppgifter som samlades in på olika håll i landet. I undersökningen granskas utöver mervärdesskatten även andra faktorer på den inhemska och den internationella marknaden som påverkade livsmedelspriserna i Finland 2010.
I oktober 2009, genast efter momssänkningen, var livsmedlen i Finland i snitt 5,7 procent förmånligare än en månad tidigare. I oktober 2010 var livsmedlen i snitt 3,4 procent dyrare än ett år tidigare. Detta innebär att 60 procent av momsändringens prissänkande effekt hade försvunnit ett år efter momssänkningen. Den allmänna momshöjningen på en procentenhet i juli höjde livsmedelspriserna, men dessa steg särskilt till följd av den kraftiga höjningen av livsmedels-råvarupriserna på världsmarknaden och i Finland under det senare halvåret 2010.Prisskillnaderna på livsmedlen avviker inte systematiskt mellan olika delar av landet. Den konsument som inte skyr några medel för att få den billigaste kundkorgen blir tvungen att resa kors och tvärs i landet eftersom undersökningen visar att inköpsställena för de billigaste och de dyraste produkterna varierar mellan Mariehamn och Rovaniemi. En kundkorg som innehåller sammanlagt 63 produkter fick man som billigast i oktober 2010 för cirka 99 euro, medan man för den dyraste motsvarande korgen blev tvungen att betala 144 euro.
Livsmedlens förädlingsgrad påverkar produkternas prisutveckling. I oktober 2010 var priserna på de livsmedel som klassificeras som råvaror i snitt cirka 3 procent lägre och halvfabrikatens priser cirka 2 procent lägre än i oktober 2008. Färdigmaten var däremot 4,4 procent dyrare än två år tidigare.
Priserna på tomat och gurka varierade stort mellan de olika åren medan prisskillnaden mellan inhemska och utländska produkter har varit i stort sett oförändrad. Utländska och inhemska tomater och gurkor har sina fasta prismarginaler oberoende av prisnivån på marknaden. De importerade tomaterna och gurkorna reglerar konsumentpriserna på sina inhemska artfränder utanför sommarsäsongen.
Undersökningen visar att en förminskad livsmedelsförpackning i vissa fall till och med lett till att produktens jämförpris stigit. Industrin motiverar de förminskade livsmedelsförpackningarna med förändringar i både förpackningslinjen och konsumtionsvanorna För konsumenten kan det vara svårt att märka prisändringarna till följd av de förminskade förpackningsstorlekarna.
ARBETSRAPPORT 131/2011
Ari Peltoniemi, Johanna Varjonen. Elintarvikkeiden hintaseuranta ja elintarvikemarkkinoiden kehitys vuosina 2008-2010. (Prisuppföljning av livsmedel och livsmedelsmarknadens utveckling under åren 2008–2010, pdf på finska).
