Säkerhet med identifierare

– undersökning om användningen av elektroniska identifierare. I undersökningen utreds användningen av elektroniska identifierare inom nättjänster, viljan att an-vända dem och uppfattningar om identifierarnas säkerhet. Viljan att använda identifierare och uppfattningar om deras säkerhet undersöks både ur de konsumenters synvinkel som har använt elektroniska identifierare och de konsumenters synvinkel som inte har använt dem.

Målet är att jämföra dem som använt olika identifieringsmetoder och identifierare med dem som inte använt dem. Därtill undersöks huruvida gruppernas användarerfarenheter och uppfattningar om säkerhet skiljer sig från varandra. I undersökningen jämförs också det regionala utbudet på traditionella tjänster och deras användningskostnader med användningen av motsvarande nättjänster.

Användning eller icke-användning av elektroniska identifierare varierade efter ålder, hushållstyp, utbildning, yrkesställning samt bostadsområde och hemvist. Unga studerande som bodde hemma använde identifierare oftare än heltidsarbetande eller pensionerade personer. Pensionärerna använde klart mera identifierare än alla andra yrkesgruppsklasser. Användningen av identifierare varierade också områdesvis. De som bor i glest bebyggda områden i landsortsaktiga kommuner använde oftare elektroniska identifierare än personer som bor i städerna. I andra delar av landet användes proportionellt mera identifierare än i Helsingforsregionen.
De överlägset mest använda elektroniska identifierare på arbetskraftsförvaltningen och pensions-skyddscentralen var Internetbankernas identifierare. Av dem som använt den offentliga förvaltningens elektroniska identifierare hade tre av fyra använt bankkoder och knappt en fjärdedel användarnamn och lösenord. Bara ett par procent hade använt ett personkort med chips. Litet över hälften av konsumentpanelisterna använde bankkoder och knappt hälften användarnamn och lösenord.

Den här undersökningen visade att man kan spara tid, möda, pengar och miljön genom att an-vända nättjänster. För individen kan besparingen av pengar verka liten per transaktion, men när besparingarna studeras som en helhet, är beloppen betydande. Elektroniska tjänster används i stället för att uträtta ärenden på plats eller per telefon därför att det är lätt och snabbt. Vid uträttande av ärenden går det inte åt onödig tid till köande och väntande utan man kan uträtta sina ärenden på egen hand när det passar en själv bäst.
Användningen av både offentliga och privata tjänster skulle öka klart mest, om det fanns mera nättjänster som fungerar med bankkoder. Också tjänster som fungerar med användarnamn och lösen-ord skulle öka användningen av nättjänster. Användning av personkort vid identifiering skulle inte öka benägenheten att använda elektroniska tjänster.

En stor del av nättjänsterna förutsätter naturligtvis inget slags identifiering och i en del av tjänsterna kan ett ”överskydd” med identifierare minska benägenheten att använda tjänster. Internetbankens användarnamn ansågs vara de säkraste identifierarna. Cirka 85 procent av dem som svarat på enkäten ansåg att Internetbankens användarnamn var ganska eller mycket säkra. Missförhållanden i elektroniska tjänsters säkerhet togs upp som de viktigaste faktorer som begränsar användningen av dem. Också informationen om användning av nättjänster och elektroniska identifierare ansågs otillräcklig.

De elektroniska tjänsternas utveckling inom förvaltningen är i nyckelposition om man vill öka produktiviteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. Det finns också en stor efterfrågan på privata nättjänster och speciellt näthandeln, men denna efterfrågan realiseras först när konsumenternas förtroende för elektroniskt uträttande av ärenden blir starkare. Ett ökat förtroende är i mycket beroende av hur man lyckas med utvecklingen av identifierare och harmoniseringen av deras användning. Utveckling och även en partiell övergång till elektroniska tjänster förutsätter en mångsidig växelverkan med dem som använder tjänsterna.

Säkerhet med identifierare – undersökning om användningen
av elektroniska identifierare. Kytö H, Tuorila H, Väliniemi J. Publikationer 6/2007.
 
Nyckelord
elektronisk identifiering av personer, elektroniska identifierare, elektroniskt uträttande av ärenden, Internet, nättjänster, informationssamhälle

Tillbaka till rubrikerna