Tjänster för hemmet över nätet

Slutrapporten om forskningshelheten ”Tjänster för hemmet över nätet” innehåller ett kompakt sammandrag av resultaten av det forskningsprojekt inom Tekes Serve-program som genomfördes vid Konsumentforskningscentralen 2005–2007 och av förslag till utvecklande av tjänstemarknaden och elektronisk identifiering.

Projektets syfte har varit att befrämja utvecklandet av tjänster som stöder hemmens vardag och utnyttjandet av datatekniken i tjänsteprocesserna samt förbättra konsumenternas förtroende för nättjänster och elektronisk kommunikation.

Projektet har styrts av synen att marknaden bör utvecklas på ett konsumentnära sätt i växelverkan mellan den offentliga sektorn, marknaden och konsumenterna. Den offentliga sektorns roll framhävs i ett välfärdssamhälle som Finland, där man är van vid att medborgarna värdesätter den offentliga tjänsteproduktionen. Konsumenterna är den största potentiella målgruppen för hushållstjänster och elektronisk kommunikation trots sin heterogenitet och individualisering. Konsumenternas åsikter och erfarenheter är i en nyckelposition vid utvecklandet av hushållstjänster och elektronisk kommunikation. Hushållstjänsterna är mycket speciella tjänster. De tränger in i privatlivet i hemmet och ersätter arbete som utförs i hemmet. När man undersöker dem måste man alltså beakta hemmets vardag och alla känsliga faktorer där. Yrkesskicklighet, noggrannhet, pålitlighet och interaktiv förmåga är kvalitetsfaktorer som konsumenterna förutsätter av tjänsterna. Vid marknadsföringen av tjänster måste målgruppen och de marknadsföringskanaler som den gynnar beaktas bättre.

De äldre uppskattar det tryckta ordet och personliga kontakter, unga internet. Internets betydelse ökar och det lönar sig för företagarna att satsa på marknadsföring över internet. Det borde bli lättare att jämföra kvaliteten och priserna på olika tjänster. En utvidgning av hushållsavdraget till datatekniska stödtjänster borde övervägas. I utbildningen borde förutom de yrkesmässiga färdigheterna beaktas även de förändringar som inträffar i fråga om dem som anlitar tjänsterna. Behovet av stödtjänster i anslutning till data- och informationsteknisk utrustning ökar.

Konsumenterna har relativt små erfarenheter av avgiftsbelagda stödtjänster men de anses vara dyra och av varierande standard. I elektronisk identifiering användes mest Internetbankens identifierare. Efterfrågan på privata och offentliga nättjänster växer i framtiden. Förtroende för elektroniskt uträttande, information och enkla sätt att tala på elektroniskt uträttande är viktiga vid befrämjandet av användningen av nättjänster.

För närvarande är det barnfamiljer och äldre konsumenter som ”rumsterar” på marknaden. I fortsättningen kommer användarbefolkningsunderlaget att breddas och differentieras. Konsumenterna differentieras också inom samma segment och agerar i högre utsträckning än tidigare på basis av sin situation och livsstil. Kunderna på marknaden för hushållstjänster blir allt mera krävande från år till år. Potentiella, nya användare utgörs av människor i alla livsfaser. Unga barnlösa vuxenhushåll börjar använda sig av hushållstjänster i allt högre grad.

De nuvarande konsumenterna som finns på marknaden i början av 2000-talet kan betraktas som innovatorer. För att åstadkomma en fungerande marknad i framtiden behövs det fortlöpande uppföljning av förändringar i efterfrågan på tjänster och användarkåren. Målet borde vara en ”hushållstjänstbarometer” och i och med den även jämförelser mellan de nordiska länderna och mellan EU-länderna. Vid sidan av uppgifter om befolkningen och aktuell statistik behövs det separata undersökningar som gäller snävare konsumentgrupper.

Tjänster för hemmet över nätet. Slutrapport om forskningshelheten (på finska). Johanna Leskinen, Kristiina Aalto, Hannu Kytö, Helena Tuorila, Johanna Varjonen, Jenni Väliniemi. Konsumentforskningscentralens publikationer 7/2007.

Tillbaka till rubrikerna