Undersökning av konsumenternas matval
Förändringar i konsumenternas omvärld påverkar vardagen på många sätt. Förändringar i handelns struktur och sortiment, det ökade antalet enpersonshushåll och den hektiska dagsrytmen är exempel på faktorer som också skapar ramar för konsumenternas val av mat.
Likaså ökar hela tiden kunskaperna om mat och till exempel om de risker som är förknippade med mat. De dagliga valen kan vara kompromisser mellan familjemedlemmarnas önskemål eller en balansgång för att hitta ett optimalt förhållande mellan att äta hälsosamt och att äta gott.
I den här undersökningen granskas konsumenternas åsikter och handlingssätt i frågor som rör matens säkerhet. Undersökningsmaterialet (N = 1 777) samlades in genom en internetenkät i oktober 2005. Materialet utgör ett representativt urval av 15–79-åriga finska internetanvändare.
Enkäten är en fortsättning på en kvalitativ undersökning som utfördes 2004–2005, i vilken konsumenterna med hjälp av en internetbaserad dagbok berättade om sina handlingssätt i frågor som rör matens säkerhet och om sina val av mat. Denna rapport koncentrerar sig på enkätresultaten, som jämförs med de observationer som gjordes i den kvalitativa undersökningen.
Enkätresultaten visar att man i hemmen är ganska omsorgsfulla med matens säkerhet både vid hantering och förvaring. Konsumenterna tänker också på matens säkerhet när de köper mat. Hur omsorgsfulla svarspersonerna var hade framför allt samband med deras ålder samt bl.a. kön och intresse för matfrågor. Svarspersonerna indelades i fyra kategorier enligt hur intresserade de var av information om mat och hur väl de följde rekommendationerna om matens säkerhet.
En rätt stor del av konsumenterna litar på att man i livsmedelskedjan verkar för säker mat. Samtidigt kan man utläsa ur resultaten att konsumenterna litar på sin egen förmåga och erfarenhet vid bedömningen av matens säkerhet. Konsumenterna relaterar också informationen om mat till sin egen erfarenhet och den samlade kunskap de har skaffat sig på det sättet. Även om konsumenterna till exempel anser att myndigheternas anvisningar om säker hantering av mat är viktiga, kan mängden av information om mat och den upplevda föränderligheten förvirra och till och med irritera konsumenterna. Detta kan i sin tur rubba förtroendet för själva sakinnehållet eller informationskällan.
Konsumenterna ställer många samtidiga önskemål på maten. Maten borde smaka bra, men samtidigt vara hälsosam och dessutom billig. Önskemålen förändras med situationen och å andra sidan är förväntningarna också olika på olika livsmedel. I de verkliga valsituationerna får hälsosamheten ofta stryka på foten. Konsumenterna inser de näringsmässiga riskerna och anser dem vara allvarliga, men är i praktiken ofta mera beredda att ta de här riskerna än andra risker. Val av det här slaget beskrivs ofta som avvikelser från rutinerna. För att förstå konsumenternas vardag vore det viktigt att granska dessa avvikelser närmare.
Undersökningsresultaten stämmer till eftertanke om vad man borde göra med det växande flödet av allehanda information om mat och ätande. Ofta försöker man styra konsumenternas beteende genom att informera om handlingssätt som är korrekta ur expertperspektiv eller om risker som är förknippade med oönskat beteende. Man kan emellertid fråga sig i vilken utsträckning informationen verkligen åstadkommer de förändringar som önskas. Att tillägna sig information och omsätta den i praktiken förefaller vara en långsam process.
Sanna Piiroinen och Katja Järvelä. Med erfarenhet och kunskap. Undersökning av konsumenternas matval. Konsumentforskningscentralen, publikationer 8/2006
