Sidokarta  |  Länkar  |  Respons
Text storlek: Förstora (texten) Förminska (texten)
Yhteystiedot

21.03.2014 Konsumentforskningscentralen ansluts till universitetet

Konsumentforskningscentralen och kommer att knytas till Statsvetenskapliga fakulteten från och med 2015. Forskningscentralen placeras vid Institutionen för politik och ekonomi och behåller antagligen sitt namn. Överföringen till Helsingfors universitet grundar sig på statsrådets principbeslut om sektorforskningsinstituten som fattades i september 2013.

Läs mera


31.01.2014 Konsumenterna mottagliga för energieffektivitetstjänster

Enligt Konsumentforskningscentralens nya enkät är energisparande apparater och displayapparater med vilka man kan följa upp elkonsumtionen i hemmet i realtid bland de mest intressanta avgiftsbelagda tjänster. Det faktum att konsumenterna funderar på tjänsterna utgör ändå inte en prognos för att de köper dem, säger specialforskaren Kaisa Matschoss.

Läs mera


17.10.2013 Medborgarrådet vill öka antalet folkomröstningar

Medborgarrådet anser att det största problemet i den finländska demokratin är att folkomröstningar används alltför sällan i Finland. Medborgarrådet som diskuterat demokratins problem och lösningar på dem har föreslagit att folkomröstningar borde användas i en större utsträckning och ordnas i anknytning till alla val. Rådet har också föreslagit att det borde vara möjligt att förutom att stödja medborgarinitiativ även motsätta sig ett initiativ. Medborgarrådet som arbetat i år har i huvudsak bestått av ett slumpmässigt urval personer som valts ur befolkningsregistret. Konsumentforskningscentralen och Sivistysliitto Kansalaisfoorumi inrättade rådet på uppdrag av justitieministeriet.

Läs mera


02.10.2013 Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion

Samhällets strukturer främjar konsumtionsmönster som nordbor ser som normala, men som är ohållbara. Samtidigt ställs medborgare som försöker göra betydande livsstilsförändringar till förmån för hållbarhet inför oöverstigliga sociotekniska och kulturella hinder. Detta understryker att regeringarna behöver leda övergången till hållbara infrastrukturer och kulturer. Professor Oksana Mont från Lund Universitet, forskningsprofessor Eva Heiskanen från finska Konsumentforskningscentralen, forskare Kate Power från Copenhagen Resource Institute (CRI) och forskare Helka Kuusi från finska Konsumentforskningscentralen skriver i denna rapport (Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion) om myter som motarbetar hållbarhet genom att lägga fram kunskap om konsumentbeteende för att underlätta utvecklingen av effektiv konsumtionspolitik i Norden.

Läs mera


03.07.2013 Nordiska konsumentforskningskonferensen 2014

Vasa universitet arrangerar den tredje nordiska konsumentforskningskonferensen 21.-22.5.2014. Mer information om konferensen går att finna på Facebook (NCCR2014) och inom en snar framtid även på konferensens hemsida. Minna-Maarit Jaskari (Minna-maarit.jaskari @ uva.fi) och Elina Tikkanen (elina.tikkanen @ uva.fi) svarar på eventuella frågor gällande konferensen.

Läs mera


12.06.2013 Hushållens oavlönade produktion och förändringar i produktionen 2001-2009

Det oavlönade arbete som utförs i hushållen i syfte att främja hushållets välfärd stannar till största delen utanför nationalräkenskaperna och BNP. På grund av detta har hushållsproduktionens betydelse i ekonomin och som en faktor som bidrar till att öka konsumtionsmöjligheterna inte uppmärksammats. I denna rapport presenteras värdet på det arbete som utfördes och de tjänster som producerades av hushållen år 2009. Här studeras de förändringar som skett från och med år 2001. Kalkylerna har uppgjorts enligt modellen för nationalräkenskaperna som ett satellitkonto till hushållsproduktionen.

Läs mera

 

29.04.2013 Matens pris har stigit rejält

I oktober 2012 betalade konsumenten 4,6 procent mera för sin matkorg som innehöll 73 produkter än ett år tidigare. På samma sätt som under tidigare år gick matpriset upp klart snabbare än den allmänna prisutvecklingen 2012. Matens pris påverkades bland annat av accishöjningarna på sötsaker, glass och läskedrycker. Priserna steg särskilt mycket på grönsaker, visar Konsumentforskningscentralens färska undersökning.

Läs mera


26.11.2012 Prisjämförelse av matkorgar på Åland

Våren 2011 förändrades konkurrensläget märkbart inom dagligvaruhandeln på Åland i och med att S-gruppen öppnade sin första livsmedelsaffär här. Tidigare hade K-gruppen haft en dominerande ställning på Åland. För att få en uppfattning om de största matvaruaffärernas prisnivå, har Statens ämbetsverk på Åland i samarbete med Konsumentforskningscentralen genomfört två prisjämförelser. Den första prisjämförelsen gjordes vecka 37 år 2011 och den andra vecka 43 år 2012. Jämförelsen av så kallade vägda matkorgar gjordes mellan K-gruppens Kantarellen och Mattssons, S-markets Varuboden samt Sparhallen, som inte tillhör någon kedja, alltså de fyra största livsmedelsaffärerna på Åland. I de nämnda affärerna insamlades prisuppgifter på 81 märkesprodukter år 2011 och på 84 märkesprodukter år 2012.

Läs mera

 

22.08.2012 Äldres åsikter om god mat och bra matförpackningar

Konsumentundersökningen visar att handelns färdigmatsalternativ inte motsvarar åldrande konsumenters uppfattningar om måltider. I färdigmat riktad till äldre borde de äldres näringsmässiga särskilda behov beaktas. Man vill inte att ärdigmaten är ”för” färdig. Det är bra om någon form av frihet finns kvar för den som äter, till exempel att man får krydda eller kombinera olika delar av maten själv.

Läs mera

 

12.06.2012 ”Snyggt och originellt” – De boendes aspekter på att återvunnet material används när bostadshöghus byggs

I denna undersökning granskas inställningen hos de boende i VAV Asunnot Oy:s hyreshus till användningen av återvunnet material när bostadshus byggs. Målsättningen var att ta fram fakta för planeringen av ett naturresursbalanserat hyreshöghus som VAV Asunnot Oy låter bygga. Huset kommer att byggas på området för bostadsmässan 2015 i Marja-Vanda.

Läs mera

 

04.06.2012 Våra telefonnummer har ändrats

Det nya telefonnumret till Konsumentforskningscentralens växel är 029 505 9000 fr.o.m. den 5 juni 2012. Våra mobiltelefonnummer och faxnummer ändras inte. För den som ringer kostar samtalet lokalnätsavgiften eller mobiltelefonavgiften enligt avtalet mellan uppringaren och operatören.

Läs mera


29.05.2012 Finländska konsumenter mer aktiva än konsumenterna på EU:s gemensamma marknad i genomsnitt

De finländska konsumenterna är mer aktiva än genomsnittet av onlineköpare i EU när det gäller inköp från både hemlandet och andra EU-länder. Bland de övriga EU-ländernas konsumenter är luxemburgare, österrikare och maltesare mer aktiva onlineköpare än finländarna.

Läs mera


10.05.2012 Förslag: Konkurrensverket och Konsumentverket sammanslås i början av nästa år

Arbets- och näringsministeriet föreslår att Konkurrensverket och Konsumentverket ska sammanslås till ett enda ämbetsverk som ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2013. Som ett led i ämbetsverkslösningen har det också utretts alternativa sätt att organisera verksamheten vid Konsumentforskningscentralen. I fråga om det sistnämnda har det bestämts att saken ska avgöras utgående från de bedömningar som görs på basis av slutsatserna av statsrådets utredning om sektorsforskningen i vilka frågorna kring forskningens självständiga ställning kommer att beaktas.

Läs mera


16.04.2012 Prisutvecklingen på livsmedel i Finland

Under de senaste åren har nya skattelagar trätt i kraft i Finland och nya beslut om kommande skattelagar har fattats. Dessa har en direkt effekt på livsmedelsmarknaden och livsmedlens konsumentpriser. I denna undersökning utreds utvecklingen av konsumentpriserna på livsmedel i den finländska dagligvaruhandeln mellan oktober 2008 och oktober 2011. I undersökningen bedöms samtidigt överföringen av skatteändringarna till matens pris. I denna undersökning granskas även prisutvecklingen på livsmedel och prisnivåerna i Finland och internationellt med hjälp av olika statistikuppgifter.

Läs mera

 

05.03.2012 Kundens syn på mervärdet av ett intelligent elnät

I detta projekt har man sökt svar på frågan hur man ska kunna engagera en del av elbolagens kunder så att dessa sinsemellan eller tillsammans med ett elbolag skulle producera mervärde för sig själva eller för någon tredje part. Syftet har varit att identifiera både kundernas och andra externa parters behov och främja elbolagen och eventuella samarbetspartner att uppfinna nya tjänster. De som utvecklar och förmedlar tjänsterna har en central roll när det gäller att konkretisera kundbehoven, så även deras representanter har intervjuats. Dessutom har man kartlagt resultaten av internationella och nya inhemska pilotprojekt.

Läs mera

 

13.02.2012 Att äta utanför hemmet är en del av de förändrade matvanorna 1990–2010

I Finland finns en stark tradition av att äta ute, baserat på de måltider som erbjuds på arbetsplatser, i skolor och daghem. Att äta ute på fritiden är ett mycket yngre fenomen som har blivit vanligt till följd av att ekonomin vuxit, urbaniseringen ökat och utbudet av tjänster har blivit mångsidigare. Att äta ute bygger dels vidare på en utveckling där människorna vill minska sitt arbete i anslutning till matlagning men här finns också en stark social dimension.

Läs mera

 

31.10.2011 Ekonomisk kompetens bland unga – definitioner, aktörer, material

I Konsumentforskningscentralens nya rapport presenteras de ungas utveckling på finansmarknaden, de ungas medie- och teknologi-inriktade livsstil och betoningen av ansvar i ekonomiska beslut är utmaningar för unga som håller på att bli vuxna och som flyttar till eget hushåll. De unga har ofta bristfällig kompetens för att kunna fatta vettiga ekonomiska beslut. Detta beror bland annat på attityder samt på bristande kunskap och erfarenhet.

Läs mera

 

27.10.2011 Jämförelse av matkorgspriser på Åland

Statens ämbetsverk på Åland gjorde i mitten av september, vecka 37, i samarbete med Konsumentforskningscentralen en prisjämförelse av så kallade vägda matkorgar. Jämförelsen omfattade Kantarellen, Mattssons, S-market och Sparhallen, alltså de fyra största livsmedelsaffärerna på Åland. Man samlade in prisinformation av totalt 98 produkter. Av dessa produkter var 81 livsmedel och 17 non-food produkter.

Läs mera


28.09.2011 Högklassigt boende i förorten genom goda tjänster

Undersökningen ”Högklassigt boende i förorten genom goda tjänster” tar fram praktisk kunskap för att tillhandahålla och utveckla privata och offentliga närtjänster i förorterna för att göra dem till trivsamma bostadsområden som är förenliga med en hållbar samhällsstruktur. Undersökningsområdena är förorten Sökö i Esbo och förorten Björkby–Havukoski i Vanda.

Läs mera

 

29.04.2011 Matvanorna i Norden undersöks

Matvanorna i Danmark, Norge, Sverige och Finland ska undersökas i ett nyligen påbörjat samnordiskt sociologiskt forskningsprojekt. Denna jämförande undersökning ger information om hur de flexiblare arbetstiderna, de förändrade familjeförhållandena och kraven på hållbar utveckling har påverkat vårt ätande och våra måltider. I forskningsprojektet koncentrerar man sig på vardagliga vanor, inte till exempel på näringsmässiga faktorer. Projektet leds av professor Lotte Holm vid Köpenhamns universitet. Från Norge deltar Statens Institutt for forbruksforskning SIFO, från Finland Helsingfors universitet och Konsumentforskningscentralen.

Läs mera


20.04.2011 Momssänkningen på restaurangernas mattjänsterna och prisutvecklingen 2010

I Finland sänktes mervärdesskatten på mattjänster från 22 procent till 13 procent i juli 2010. En undersökning följde upp prisutvecklingen på restaurangernas mattjänster med hjälp av data som samlades in på olika håll i landet från maj till september 2010. I undersökningen granskas hur sänkningen av mervärdesskatten överfördes till konsumentpriserna på mattjänster. Utifrån de prisändringar som restaurangerna genomfört presenteras dessutom beräkningar på de direkta effekterna på efterfrågan på mattjänster till följd av momsändringen.

Läs mera


22.02.2011 Prisuppföljning av livsmedel och livsmedelsmarknadens utveckling under åren 2008–2010

I Finland sänktes mervärdesskatten på livsmedel från 17 procent till 12 procent i oktober 2009 och höjdes från 12 procent till 13 procent i juli 2010. Denna undersökning följer upp livsmedels-prisernas utveckling mellan oktober 2008 och oktober 2010. Prisutvecklingen på livsmedel undersöktes genom prisuppföljningsmaterial samt olika statistikuppgifter som samlades in på olika håll i landet. I undersökningen granskas utöver mervärdesskatten även andra faktorer på den inhemska och den internationella marknaden som påverkade livsmedelspriserna i Finland 2010.

Läs mera

 

17.06.2010 Den oavlönade produktionen och användningen av köpta tjänster i hushållen

Det oavlönade arbete som utförs i hushållen i syfte att främja hushållets välfärd stannar till största delen utanför nationalräkenskaperna och BNP. På grund av detta har hushållsproduktionens betydelse i ekonomin och som en faktor som bidrar till att öka konsumtionsmöjligheterna inte uppmärksammats. I Konsumentforskningscentralens nya rapport presenteras värdet på arbetet som utfördes och tjänsterna som producerades av hushållen år 2006. Kalkylerna har uppgjorts enligt modellen för nationalräkenskaperna som ett satellitkonto till hushållsproduktionen.

Läs mera


29.03.2010 Livsmedlens momssänkning och prisutveckling. Resultaten från prisuppföljningen och en granskning av de faktorer som bestämmer konsumentpriset

Momsen på livsmedel sänktes i Finland i oktober 2009 från 17 procent till 12 procent. Undersökningen utreder momssänkningens effekt på konsumentpriserna. Effekten undersöktes med hjälp av prisuppföljningsmaterial som insamlats i olika delar av landet samt genom att granska livsmedlens prisutveckling under en längre period med hjälp av olika statistiska data. I undersökningen granskas utöver momsen också andra faktorer, både på hemma- och världsmarknaden, som påverkar livsmedelspriserna i Finland.

Läs mera

 

19.02.2010 Ställningstagande till timfördelningen i den grundläggande utbildningen: ökad undervisning i ekonomi nödvändig

Det är nödvändigt att skolorna ökar sin undervisning i ekonomi. Förutom att det behövs mera finansundervisning bör undervisningen också starta tidigare. Det anser Finansbranschens Centralförbund, Finansinspektionen, Konsumentverket, Konsumentforskningscentralen samt Försäkrings- och finansrådgivningen (FINE) i sitt ställningstagande till utbildningsstyrelsen i dag. En arbetsgrupp tillsatt av undervisningsministeriet bereder som bäst förslag som gäller den grundläggande utbildningens allmänna landsomfattande mål och timantalen för olika ämnesområden.

Läs mera


15.12.2009 ”Kassakön är den allra otryggaste platsen.” – Konsumentens syn på trygghet vid uträttande av ärenden i dagligvarubutiker och köpcenter

I undersökningen behandlas hur trygghet upplevs vid uträttande av ärenden i köpcenter och dagligvarubutiker ur konsumentens synvinkel. I uträttandet av ärenden ingår hela köphändelsen med färden till och från butiken eller köpcentret. I undersökningen klarläggs hur trygg konsumenten upplever köptillfället i olika köpcenter och dagligvarubutiker.

Läs mera


02.12.2009 Handeln har överfört momssänkningen till matpriserna

Livsmedelspriserna sjönk med 5,7 procent från september till oktober 2009. Den kalkylmässiga effekten av den momssänkning som genomfördes i början av oktober på priserna är 4,3 procent. Uppgifterna härstammar från de första resultaten av den prisuppföljning som genomförts av Konsumentforskningscentralen.

Läs mera


05.11.2009 Huvudstadsregionens flyttströmmar i förändring

I undersökningen ”Huvudstadsregionens flyttströmmar i förändring” utreds huvudstadsregionens flyttströmmar, deras struktur samt faktorer som påverkar flyttströmmarna. I undersökningen granskas flyttströmmar som sker från andra delar av Finland till huvudstadsregionen, inom huvudstadsregionen eller därifrån till kranskommunerna. Syftet är att finna faktorer som påverkar flyttningsbesluten och att strukturera olika slag av konsumenttyper som anknyter till flyttningarna. Över 1 300 personer svarade under hösten 2008 på en postenkät som kartlade flyttningarnas riktning, motiv och bakgrund. Material för undersökningen insamlades även genom temaintervjuer med personer som flyttat.

Läs mera

 

05.11.1009 “Vi hittade en lämplig bostad” – Flyttarnas erfarenheter av flyttning i huvudstadsregionen och av den nya boendemiljön

I undersökningen granskas ur flyttarnas perspektiv orsakerna till varför man flyttat inom huvudstadsregionen, från huvudstadsregionen till kranskommuner och från övriga Finland till huvudstadsregionen och hur de fysiska, sociala och ekonomiska förändringarna påverkar hushållet samt på vilket sätt huvudstadsregionens dragningskraft som boendemiljö borde utvecklas enligt de som flyttat. Undersökningsmaterialet består av temaintervjuer av 24 flyttare.

Läs mera

 

11.06.2009 Utvecklandet av boendeservicen i en höghusby

Syftet med det planerade projektet Utvecklandet av boendeservicen i en höghusby är att hitta nya lösningar som kan tillgodose tjänstebehoven bland invånarna i bostadsaktiebolaget Östanvindsgränden i Hagalund i Esbo. Målsättningen är att skapa en trygg, lättanvänd och flexibel servicemodell, som erbjuder olika slags tjänster som stöder invånarnas kvarboende i hemmet.

Läs mera

 

28.05.2009 UTVECKLINGSÖVERSIKT AV BOENDET – konsumenter och aktörer inom boendebranschen bedömer nya boendekoncept i huvudstadsregionen

Projektet Framtidens koncept för urbant boende – URBA granskar nya boendemodeller och affärspraxis. Konsumentforskningscentralens uppgift i det treåriga projektet som startade 2007, var att genomföra bedömningen av internationella boendekoncept identifierade av experter på boende vid Forsknings- och utvecklingscentralen för samhällsplanering.

Läs mera

 

08.04.2009 Kvaliteten på och tillgången till hälsovårdstjänsterna

Undersökningen utreder på vilket sätt och av vilka orsaker upplevelsen av tjänstekvaliteten varierar bland hälsovårdscentralernas kunder. Dessutom undersöker man om tjänsterna vid de olika hälsovårdscentralerna kvalitativt sett skiljer sig från varandra i fråga om produktiviteten. Kvaliteten mättes genom att användarna av hälsovårdstjänsterna fick bedöma dessa med hjälp av skolvitsord, dvs. på en skala från fyra till tio. Produktiviteten beskrivs med de genomsnittliga effektivitetstalen, som har räknats ut av Statens ekonomiska forskningscentral.

Läs mera

 

10.12.2008 Hurdan är en bra omgivning? – Invånarnas syn på livsmiljö, boende och service i livets olika skeden

I undersökningen granskas ur konsumentens synvinkel hurdan en ekonomisk, social och funktionell livsmiljö är och hur servicen, speciellt dagligvaruhandelns service, står i förbindelse till den och hushållens vardag.

Läs mera


24.09.2008 Hushållens konsumtionsförändringar beträffande livsmedel

åren 1966–2006. Rapporten beskriver de kvalitativa och kvantitativa förändringar som skett i den mängd livsmedel som anskaffats till hemmen från år 1966 till 2006. Konsumtionsmängden av livsmedel har regelbundet undersökts i samband med konsumtionsundersökningen ända till år 1998, efter vilket Statistikcentralen lämnat bort förfrågan om mängder. Efter en paus på åtta år fortsätter vi undersökningstraditionen med hjälp av en ny metod och presenterar i den här rapporten konsumtionsmängderna från år 2006.

Läs mera


26.06.2008 Konsumtions-MIPS – Bedömning av förbrukningen av naturtillgångar

I denna undersökning granskas med hjälp av MIPS-metoden (Material Input Per Service Unit) hur mycket naturtillgångar de finländska hemmens konsumtionsvaror förbrukar. Den använda MIPS-undersökningsmetoden för mätning av ekoeffektivitet utvecklades vid Wuppertalinstitutet i Tyskland i början av 1990-talet. MIPS-metoden beskriver en viss produkts eller tjänsts materialintensitet (MI) under sin livscykel i förhållande till dess nytta, d.v.s. serviceenhet (S). I denna undersökning har man använt ett år som serviceenhet i alla varugrupper för att göra det möjligt att jämföra de olika varugruppernas materialflöden.

Läs mera


26.06.2008 HobbyMIPS – Förbrukningen av naturtillgångar i fritidssysselsätt

I undersökningen granskas förbrukningen av naturtillgångar under fritidssysselsättningar med MIPS-metoden (Material Input Per Service Unit). Fritiden spelar en allt viktigare roll för de materialflöden som orsakas av hushållen och därmed också för påverkan av miljön. En finländare har i medeltal ca 6,5 timmar fritid i dygnet. De populäraste sätten att tillbringa fritiden är att titta på TV och lyssna på musik eller radio. I denna undersökning granskas materialeffektiviteten för båtsport, instrumentspelning och teaterbesök. Av finländarna utövar 47 procent båtsport. I undersökningen ingår båtsport med roddbåt i glasfiber, pulpetbåt i glasfiber eller aluminium samt liten segelbåt.

Läs mera


26.06.2008 Motions-MIPS – Förbrukningen av naturtillgångar i idrottsverksam

Undersökningen granskar förbrukningen av naturtillgångar i idrottsverksamheter med hjälp av MIPS-metoden (Material Input Per Service Unit). MIPS-metoden grundar sig på ekoeffektivitetstänkande och dess mål är att visa hur mycket naturtillgångar en viss produkt eller tjänst förbrukar i relation till den nytta de ger. I denna undersökning har man granskat materialflödena i finländarnas vanligaste motionsformer per motionstimme för en person. 72 % av den finländska vuxna befolkningen och 90 % av barn och ungdomar motionerar.

Läs mera


23.05.2008 Översikt över boendeutbudet

Konceptstudie av konsumenternas val- och påverkansmöjligheter i bostadsproduktionen i huvudstadsregionen. Översikt över boendeutbudet är ett utspel i boendeforskning och erbjuder ett konsumentorienterat perspektiv på utbudet av bostäder och utveckling av boendekoncept i huvudstadsregionen. I utbudsöversikten analyseras strukturen i produktionen av nya bostäder samt konsumenternas möjligheter att påverka planeringen genom byggföretagens marknadsföring.

Läs mera


15.05.2008 Någon konkret nytta borde man ha...

- Nätet som en möjlighet för livsmedelsbranschen. I den här undersökningen granskades konsumenternas synpunkter på och erfarenheter av livsmedelsinformation och livsmedelshandel på internet.

Läs mera


16.04.2008 Konsumenternas förmögenhetsförvaltning

Jämförande undersökning om konsumenternas och tjänstetillhandahållarnas synpunkter. I undersökningen har man utrett konsumenternas syn på förmögenhetsförvaltningen och jämfört dem med finansexperters syn på konsumenterna.

Läs mera


10.01.2008 Konsumenternas uppfattningar om priser under eurotiden

Ännu fem år efter införandet av euron är konsumenternas prismedvetenhet fortfarande betydligt svagare än under marktiden. Efter fem år tar människorna mera sällan till marken, men det känns ändå fortfarande inte naturligt att uppge priserna i euro.

Läs mera


21.11.2007 Hälsosam och naturlig mat

Hur personer som äter levande föda ser på grunderna för sin diet och på dieten i praktiken -undersökningen granskar hur finländare som äter levande föda ser på sin diet och de centrala principerna i dieten. Levande föda är en diet som bygger på okokta vegetabilier. Dieten anses vara särskilt främjande för hälsan.

Läs mera


11.10.2007 Dagligvaruhandelns regionala struktur

i huvudstadsregionen under åren 1997–2003. I undersökningen granskas den hierarkiska strukturen i dagligvaruhandelns centra i huvudstadsregionen och den regionala tillgången på dagligvaror i förhållande till försäljning och köpkraft under åren 1997–2003.

Läs mera


27.06.2007 Risker och trygghet i konsumenternas vardag

Uppfattningar i anslutning till risker, främjade av trygghet och inställningen till elektronisk kommunikation i en säkerhetskontext. Undersökningen tar upp konsumenternas riskuppfattningar och riskhantering. I undersökningen klarläggs särskilt konsumenternas vardagsbekymmer, upplevelser av otrygghet samt beredskap för dem med hjälp av säkerhetsverktyg, trygghetsfrämjande tillvägagångssätt samt försäkringar.

Läs mera


13.06.2007 Tjänster för hemmet över nätet

Slutrapporten om forskningshelheten ”Tjänster för hemmet över nätet” innehåller ett kompakt sammandrag av resultaten av det forskningsprojekt inom Tekes Serve-program som genomfördes vid Konsumentforskningscentralen 2005–2007 och av förslag till utvecklande av tjänstemarknaden och elektronisk identifiering.

Läs mera


13.06.2007 Säkerhet med identifierare

– undersökning om användningen av elektroniska identifierare. I undersökningen utreds användningen av elektroniska identifierare inom nättjänster, viljan att an-vända dem och uppfattningar om identifierarnas säkerhet. Viljan att använda identifierare och uppfattningar om deras säkerhet undersöks både ur de konsumenters synvinkel som har använt elektroniska identifierare och de konsumenters synvinkel som inte har använt dem.

Läs mera


05.06.2007 FUNGERAR EU:S GEMENSAMMA MARKNAD?

Case: livsmedel i Helsingfors och Tallinn.

Läs mera


05.03.2007 Handeln flyttar långt bort – eller flyttar den?

– Dagligvaruhandelns strukturomvandling i Finland under åren 2003–2005

Läs mera


05.03.2007 Är dagligvarubutiken lätt tillgänglig?

– Tillgänglighet till dagligvarubutiker i tätortsregionerna Åbo, Lahtis och S:t Michel åren 1995–2003.

Läs mera


07.02.2007 Punktligt, yrkeskunnigt och förmånligt

– konsumentrespons på hushållstjänsterna. Syftet med undersökningen är att producera befolkningsmässigt generaliserbar information för att förutse efterfrågan på marknadsbaserade hushållstjänster och skapa en konsumentorienterad marknad.

Läs mera


07.02.2007 Problem med dator och digital-tv?

I undersökningen utreds de problem som medborgarna stöter på i anskaffning, ibruktagande och användning av datorer, digitalboxar och andra tekniska apparater samt vilka tjänster de behöver i dessa situationer.

Läs mera


02.11.2006 ”BARA DEN ÄR SÖT OCH SAFTIG”

Konsumenternas synpunkter på morötternas kvalitet. I undersökningen studerades konsumenternas synpunkter på morötternas kvalitet. Målet var att utreda vad konsumenter förstår med morotens kvalitet, hur de bedömer den och hurdana förväntningar de har på utvecklandet av kvaliteten.

Läs mera


04.10.2006 Undersökning av konsumenternas matval

Förändringar i konsumenternas omvärld påverkar vardagen på många sätt. Förändringar i handelns struktur och sortiment, det ökade antalet enpersonshushåll och den hektiska dagsrytmen är exempel på faktorer som också skapar ramar för konsumenternas val av mat.

Läs mera


15.08.2006 Konsumenternas uppfattningar om risker,

riskhantering och elektronisk försäkring. I undersökningen (Liisa Peura-Kapanen, Raija Järvinen) har utretts konsumenternas tankar om risker och riskhantering. Centrala frågor i undersökningen är: vad menar konsumenter med risker, hurudana saker upplever de som risker i sitt liv och hur förbereder sig konsumenter för olika risker.

Läs mera


10.08.2006 Nordiska barns bilder av mat och ätande

tar sin utgångspunkt i den aktuella debatten om barn och mat och de farhågor som fi nns om ungas hälsa kopplat till ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet. Detta är en fråga som diskuteras i de nordiska länderna och som också föranleder politiska åtgärder av olika slag.

Läs mera


14.06.2006 Självbetjäningens åldrande underland?

Självbetjäning blir allt vanligare och breder ut sig till helt nya former av service på bekostnad av personlig betjäning. Ingen form av service går säker för själv­betjäningen.

Läs mera


08.06.2006 Strukturförändringar i dagligvaruhandeln

i Finlands centrala tätortsregioner 1995–2003. I undersökningen granskades strukturförändringar inom dagligvaruhandeln på 13 centrala tätortsregioner åren 1995–2003.

Läs mera


19.04.2006 Flyttaren till landsbygden förändras

I undersökningen utreds landsbygdens dragningskraft och de faktorer som stärker den. Man utgår från sådana människors synvinkel som har flyttat till landet och analyserar olika typer av livsstilar som prioriterar boendet på landsbygden.

Läs mera


16.03.2006 Skillnader i priser på service

I dag utgör tjänsterna nästan 70 procent av den totala BNP:n i de västerländska ekonomierna. Dessutom verkar servicens andel stiga när totalproduktionen växer.

Läs mera


15.03.2006 Närmat och ekomat

Syftet med forskningen var att producera generaliserbar information om konsumenternas och beslutsfattarnas inställning till närmat och ekomat och därigenom förbättra de små och medelstora livsmedelsföretagens verksamhetsbetingelser.

Läs mera



Tulosta sivu
Poutapilvi web design Oy